Hejsan alli hopa som läser.

Tror inte de finns så många som läser änu eftersom jag inte spridit mig någonstans och jag öpnnade bloggen idag och har inte kommit igång någonting alls men idag blev de att ge sig på ett försök att få stopp livet så svalde en hel karta sömn piller och några lösa piller jag hittade i badrums skåpet vet inte vad de var men. La mig i badkaret och rev bort skorborna från sakerna jag ristat in på min kropp under dom senaste dagarna. Vattnet färgades rött och jag hull på att somna i badkaret men vaknade till hela tiden av att jag sjunk under vettnet och inte kunde andas. Hela tiden fick jag sms av min så kallade bästa vän att om jag nu så jävla gärna ville dö så räcker de inte med sömn piller utan att jag skulle göra slut på livet på riktigt. Jag orkade aldrig svara på dom smsen men läste dom och brydde mig mindre och mindre om hur jag sjuk ner i vettnet och inte fick någon luft till slut spydde jag i badkaret progrund av en kallsup och jag försokte ställa mig upp men kom inte upp, benen var bort domnade och jag kände mig helt hög som att jag vandrade runt i en dimma. Tappade mobilen i golvet men brydde mig inte om den för ville ändå inte läsa något mer. Tyckte att deskrimineringarna redan hade nått sin gräns. Om hon vill att jag ska lägga in mig på psyket varför hjälper hon mig inte med de då? jag ser inte henne som en äckta vän efter idag, jag gör inte de och jag kommer nog aldrig igen att göra de efter de här sveken betyder hon värkligen inte mycke längre i mina ögon jag trodde hon skulle ringa min mamma se till sa att jag fick komma till sjukhuset bli orolig eller något men nej hon brydde sig inte skrev bara smset att om jag så jävla gärna vill dö så skulle jag göra de, kallade mig för störd osv. Jag gick till mitt rum och vägen från badrumet till min säng var den längsta jag någonsin gått. Väggarna gungade från sida till sida och jag kände mig obalanserad och fick en smärta i nacken som jag bara kännt en gång förut de där smärtan är så otroligt obehaglig så jag kastade mig ner i sängen och låg med armarna över huvudet. Kände min pulls slåg som en vibrerande bas igenom hela kroppen kunde inte höra något annat än mina egna kropps slag. när jag tittade var allt som glitter utav tårar som bildats i ögonen och ljusen från andra sidan mina ögon lock som fläckiga bubblor av glitter. Jag trivdes i den där omedvetna dunkande tillfället. Mamma märte aldrig något för ingen sa något om att jag behövde hjälp och nu sover jag fortfarande inte. När jag bärettade för min så kallade bästa vän (vi kan kalla henne Ö här på bloggen) om alla våldtäckter så började hon gråta och sa att hon kände sig som världens dåligaste vän och någonstans där innom mig så kunde jag få fram att jag tyckte att hon varit de men jag sa de inte. Sa att de inte gjorde något att hon inte kunde se igenom mig om jag inte sagt något men idag måste jag säga att jo.. hon är nog världens dåligaste vän.. de är skönt att hon själv insåg de innan mig.. ser henne inte ens som en vän. Har fortfarande inte somnat trotts pillerna är skit trött så orkar inte skriva så mycke mer men imorgon kommer jag att skriva inlägg tillbaka i tiden så ni får min historia som de står i min presentation så kommer de inte vara exakta datum för kommer inte ihåg så där exakt men vet i vilka månader och år och endel vet jag exakt men orkar iaf inte börja med de idag eftersom jag vill skriva allt väldigt detaljerat och eftersom jag svalt en jävligt stor del piller utan någon hjälp och ändå klarat mig så är jag väldigt slut i kroppen och huvudet och orkar faktist inte skriva. så förlåt om de är stav fel och konstig skrivning på de här inlägget men har lite svårt för att se men i morgon hörs vi. Nu ska jag lägga mig och läsa ett kappitel ur min bok känn pullsen slå. de är en grym bok fortsättning på vingklippt ängel skriven av berny pålsson och jag känner igen mig så grymt mycke i den endel stunder känns de som vi upplefet samma saker har ingen diagnås på skitsofreni *stavning?* men har add men tror jag är fel diagnoserad för så här enormt mycke depritioner och psykos tankar som jag har kan man inte ha om man bara har add jag måste ha något annt men jag gillar medicinen så skiter i de concertan har blivit min nuvarande dagliga drog. Utan den orkar jag inganting om dagarna ligger bara i sängen och sover bort hela dagarna hela tiden. men alla fina männsikor som läser de här titta in i morgon kväll får då kanske jag har kunnit fylla ut enhel del så ni får följa mitt liv vi kommer att börja någon gång på 2009 sov gått ni mina prinsar och prinsessor! <3